Många har nog med fascination, förundran eller fasa sett de mystiska gallerna som sticker ut som vårtor från bokträdens löv. De kan ibland finnas i stora antal, men påverkar inte växten negativt.
Två typer av galler är vanliga; stora, citronformade och släta med en spetsig ände, och de mindre där själva gallen har en ullig behåring. Båda typerna är resultatet av bokgallmyggor av olika arter. De förstnämnda utvecklas av arten Mikiola fagi. Gallen får en storlek på 5 till 12 mm och blir rejält hård. Den senare bildas av arten Hartigiola annulipes, vilka blir mindre iögonfallande. De är håriga och ungefär 5 mm stora. Ingen av dessa gör någon skada för trädets tillväxt.
Gallerna uppstår efter att en gallmygga lagt ägg i bladvävanden tidigt på våren. Ägget kläcks och den nyfödda gallmyggelarven utsöndrar hormoner som får bladcellerna i boklövet att tillväxa till en utväxt i form av en gall. De första symtomen kan vanligtvis ses som små, gröna "högar" strax efter bladutspringet. Med tiden utvecklas en distinkt gall med färger från gult till rött.
De flesta gallmyggorna, så mycket som 80%, äts av parasitsteklar som lägger sina ägg inuti gallmyggelarverna. Vissa dödas även av växtens eget försvarssystem. Med kemisk bekämpning råder en större risk att förstöra den naturliga kontrollen, än att bli av med gallmyggorna. Då de inte gör någon skada för växten finns ingen anledning till bekämpning.
 |
 |
 |
 |
| Oskadliga Mikiola fagi-galler på bokblad. | Äldre stadier av Mikiola fagi-galler. | Oskadliga Hartigiola annulipes-galler på bokblad. |
Galler i olika färger. |
